Jag har tidigare tagit upp det här ämnet på andra ställen, så dags för ett blogginlägg om det:
Alla vet vi att de rådande högertankarna inom politiken är att marknaden kan bäst själv, och att marknaden ska sköta sig själv. När det kommer till bostadspolitiken har detta lett till en mängd problem i och med att “marknaden” har stannat av när det kommer till nybyggen, och man har istället sett extrema (och försök till extrema) hyreshöjningar.
I teorin, vilken högerpolitikerna håller för kär, kommer marknaden här att stabilisera sig genom att de höga marginalerna gör att nya aktörer kommer in på marknaden och pressar priserna. Precis som med dagligvaror alltså; om en butik framgångsrikt höjer priset på t.ex. kaffe kan de andra butikerna följa efter, men den ökade efterfrågan på billigare kaffe kommer då leda till att någon butik (eller en helt ny butik) bryter trenden och tjänar stort på de kunder som kommer till dem just för billigare kaffe, vilket gör att kaffepriset i (nästan) alla butiker kommer sjunka.
Problemet med bostadsmarknaden är dock att vi där har så få aktörer att även om det kommer in en massa nya kommer marknaden aldrig att stabilisera sig på en nivå där de boende får samma möjligheter som när det kommer till kaffet i exemplet ovan. Utöver det så måste man även se till problem som att det går att dagligen gå till en annan butik för att köpa de billigaste dagligvarorna, men bostadsmarknaden är till sin natur otroligt mycket segare.
I praktiken så finns det alltså nästan ingen “marknad” alls när det kommer till hyresrätter, och Sverige har i många årtionden varit uppbyggt med en bostadsmiljö där folket har velat att kommunerna garanterar att alla invånare har en stabil bas att utgå ifrån. Detta har lett till att det funnits kommunala bostadsföretag som, enligt lag, satt en acceptabel prisstandard för privata aktörer att arbeta inom (observera att detta alltså bara gäller hyresrätter, när det kommer till olika former av ägt boende så har marknaden kunnat slaska omkring med sina pengar lite hur som helst).
Detta har satt stora delar av det svenska folket, av så väl ekonomiska som politiska skäl, i en beroendesituation då de i generationer vuxit upp i en miljö där alla varit överens om hur viktigt det är med dessa kommunala hyreslägenheter; och de således bor i kommunala hyreslägenheter. Folket bor helt enkelt hos kommunala bostadsföretag som nu vill agera som på en fri och fullt fungerande öppen marknad, men folket i stort har ingen möjlighet att visa sitt missnöje och lämna företagen för en annan aktör.
Det finns helt enkelt ingen marknad, och om man då helt släpper kontrollen blir inte resultatet att det uppstår en marknad utan det som kommer hända är i praktiken utpressning där de boende får betala allt mer till de helt enkelt inte kan utan blir vräkta.
Det finns inte heller några stödsystem att tala om då de redan i dag ligger under en nivå som motsvarar rådande miljö (väldigt lågt tak på hyran som “räknas” när det gäller bostadsbidrag och bostadstillägg), och då dessa stödsystem är under politisk kontroll så sker förändringar av dem mycket långsammare än den takt i vilken verkligheten kan komma att förändras; plus att ovanpå det så har vi högerpolitiker som istället för att anpassa stöden till verkligheten gör sitt bästa för att avveckla dem.
Det har gått så långt att även kommunala bostadsföretag vill pressa kommunens invånare så pass att de bryts ner och blir hemlösa, allt i den kortsiktiga profitens namn. :(
